*

Nu har jag kommit iordning, någolunda iallafall i mitt ny gamla hus.
Komplicerat det blev va?
Vårt gamla hus bramm ju ner och nu har dom äntligen byggt färdigt det och vi sov här första gången efter mardrömsnatten den 8/2 2008.
Men jag är glad att vara tillbaka trodde faktiskt att jag inte skulle kunna sova men det kunde jag.
Men självklart flög det tusen tankar i min lila huvud fram o tillbaka.
Hur stark kan en människa vara egentligen, hur mycket pallar man med innan man går helt in i väggen??
Jag har stått ut med sååå mycket , fått kämpa såå mycket men jag vet att med min man och mina barn vid min sida så är vi starka.

Ända sen min barndom så har fått stå på egna ben, och hela tiden ställt upp för andra och tagit hand om andra
och det har fortsatt ändå upp till vuxen åldern..
Men jag är sån, gillar att hjälp folk som har problem, tråkigt är bara när folk börjar utnyttja en och ta en för givet.
Men när man själv vill ha hjälp eller behöver det å ska ni ju inte trp att någon hjälper till då inte, no no no...
Det finns vissa jag hjälper i vått o torrt som oxå har bevisat för mig att även dom gör det åt mig.
Men vissa som tror sig att dom står mig nära, jag vet vart jag har er och hur mkt skit ni snackar bakom folks ryggar, bla om mig till andra som sedan säger till mig, men jag håller god min, for thats me.
Och jag ställer ändå upp fortfarande för er, men en dag kommer den tillvaron att rasa för er.

Dagens ordspråk:
Förändra sig kan ingen men bättra sig kan alla.